Något konstigt har hänt. Tro mig. Jag köpte nya strumpor för någon veckan sedan. Det i sig är en god sak. Men nu efter att ha använt samma två strumpor i ungefär en vecka så har de börjat lukta väldigt illa. Jag finner detta märkligt då de inte ens är så stela som de brukar vara av all äcklighet. Tur att jag har två par till. Men ett par skall jag spara till det att jag flyger hem. Vill ju lukta gott för flygvärdinnorna. Andra saker som luktar illa är samtliga cykelbyxor, tröjor och annan klädnad. Sovsäck, tält och liggunderlag är inte heller att leka med. Skall jag vara ärlig stinker nog allt sump. Kläder jag inte använt sedan France har legat nedpackade i cykelväskor som har kondensat sig och blivit fuktiga invändigt om kalla nätter osv. Jag tycker synd om de som sitter invid mig i flygmaskinen hem.

Nu är vi i någon lite by i andalusien. ca 50 km kvar till Tarifa. Blir att vi tar det imorgon, siesta nu. 1 euro per tapas-tallrik och free internet.

Inatt sov vi i en gammal trädgård som låg i ett nedgånget hus. Det var långt ifrån vägen och var inringat av höga träd. Huset var i stort sätt i ruiner. Nöjda över den fina sovplatsen satte vi upp tälten och lagade mat. Lade oss och började sova. Vid 02.30 väckte M. mig och sade att hon tyckte att det lät som om något djur gnagde på något. Jag gick ut och kontrollerade. Jag hade fyllt kastrullen med vatten så att baconresterna lätt kunde skrapas loss dagen efter. Den hade djuren gnagt på misstänker vi. Jag tömde kastrullen och lös mig lite omkring. Det fanns många små äckliga råttögon som glodde förpestande tillbaka. Vis av vilka som orsakat missljuden lade jag mig i tältet igen.

På morgonen fann vi att jag hade råkat lämna en förpackning med krossade tomater på frampakethållaren som var söndergnagd. Stupid animals! Dessutom hörde jag människoljud på morgonen innan jag steg upp. Jag såg också en ficklampa som jag trodde Matilda lös med. Det gjorde hon inte, hon låg i tältet och gottade sig. Det visade sig senare att infarten hade blivit avspärrad med en stålvajer någon gång mellan 21 på kvällen och 09 på morgonen. Antagligen vid 7 när vi gick upp. Spooky stämning, råttor och mystiska människor. Tur att jag är tuff, tuffare än Mester Wilse som är lide rädd av sig. Troll finns ju inga här i andalusien.

huset

Fy fan vad strumporna stinker. Gratis rus får man ju i alla fall. Jag har kommit till den sorgliga slutsatsen att jag skall kassera mina cykelskor när jag skall hem. De har varit med sedan 2006 och har i ungefär 15000 km varit trogna mig. De är nu slitna som tusan och skall ersättas till våren. *snyft* Dock kommer jag med glädje slänga sovsäcken, gamla äckelkläder och tyvärr min fina fåtölj.