Strax utanför Ascain.
Världsordningen är återställd. Allt är som det skall. Alla världens färger lyser så intensivt, alla vackra töser är så otroligt vackra och alla fula är så otroligt fula. Röda Lacket.
Det har varit varmt, just så väldigt varmt. Ganska trevligt om jag själv får uttrycka det så. Kamraterna tycker inte detsamma utan sällar sig till den skaran som hellre cyklar i regn om de själva fick välja. Jag tycker mest de är tokiga. Men så är det. Livet är ingen disneyfilm, och snart är Spanien här. Eller vi är där rättare sagt. Iofs har det varit jävligt varmt. Så varmt att man inte pallar med. Någon måtta får det vara. Jag ställer mig inte bakom deras önskan om moln, bara mindre sol och värme.
Efter att vi sammanstrålat, lite ensammencykling blev det allt efter lite diskussion, tog vi sikte mot Ascain och snuset. För kamraternas del tog vi sikte mot choklad och tält. Det var väldigt varmt idag som jag tidigare nämnt. Detta tillsammans med det enkla faktum att vi just passerat in i pyrenéernas domän med extremt mycket mer backar än i stort sett övriga Frankrike gjorde dagen till en lätt jobbig dag. Fast när vi närmade oss Ascain och postkontoret var orkeslösheten som bortblåst. Det tog inte lång tid att hitta posten, då det bara var att följa huvudgatan rakt fram. Väl inne på kontoret sade jag med min mest auktoritära stämma: Poste Restante! och överlämnade mitt körkort i stilla bön om paket. Fram kom ett stort vackert paket och jag fick kvittera ut det. Kamraten hämtade sitt och sedan satte vi oss för öppnande av försändelsen.
Min systers som befinner sig på BB har en sambo, densamma som orsakat detta med BB. Han tycker om att ibland bruka snus. Så till den stora grad att han inte mäktade med att ha fyra stockar snus i sitt kylskåp, orörda med sin jungfrudom intakt. Han bröt ena stocken Röda Lacket. Världens vackraste snus för den delen. För att kompensera detta lade han sedan ner en dosa Ettan lös i paketet som för övrigt innehöll godis, personlig korrespondens och pyssliga gåvor från mina kära syskonbarn. Tanken var god, alltså detta med att kompensera med en dosa Ettan lös, resultatet blev dock ganska efterblivet. Den lösa dosan Ettan lös hade ett lock som lösgjort sig i postens hantering (den franska postens kanske?). Detta resulterade i att det låg 45 gram löst och torkat snus på samtliga ting i paketet. Det luktade i alla fall väldigt gott, men en dosa mindre blev det. Tur att mina syskonbarn var så himla smarta att de lagt brevet och teckningen i någorlunda snustäta plastmappar. Jag kommer ägna lång tid till planering av vedergällning. Det står klart.
Camping just nu, det är fortfarande varmt. Skuggan är dock skönare än solen. Som vanligt. Mest för att man kan se computerskärmen vilket kan vara omöjligt när det är sol ute och när man befinner sig i denna. Imorgon blir det Spanien. Fransyskorna byts ut mot senoritas och jag väntar med spänning på hur förhållandet kvinnor:bonita senoritas är.
Jag har inte stretchat sedan jag lämnade Sverige. Det börjar nog bli dags för ett pass med stretching skulle man kunna tänka sig. Låren är lite stela.
Annars är det som alltid. Cykla, äta och sova om och om och om igen. Vi tvättade och torkade våra kläder idag. Alltså i maskiner, inte under vaskar eller i duschen genom att bara skölja av dem. Vi använde också tvättmedel. Snacka om att göra en bra entré i Spanien. Senioritasen kommer bli tossiga, tossiga!. Synd att jag alltid luktar lik, men låt gå. De luktar nog inte rosenknopp själva.
Jag har nog inte varit så glad som detta på väldigt, väldigt länge!
Jag öppnade paketet så fort att kameran inte kunde följa med!
Tårögd blir jag vid tillbakablick. Troligen den lyckligaste stunden i mitt liv.
